Onsdag, sen kväll 

Om någon undrar varför jag bloggar så sällan, skulle det nog kunna formuleras som att inte ens det som kan hända händer. D.v.s. det står ganska stilla på den här fronten.

Okej, jag har firat en trevlig midsommarafton med Daniel, Alex och Maria där vi alla bidrog till maten: Daniel grillade, Maria gjorde potatissallad, jag svängde ihop en fräsch "grön" sallad och stod för drickat (alkoholfri öl och cider) och Alex skapade en sagolikt god tårta till fikat efteråt. Hundarna hade det bra, de också: hur ofta får en vovve entrecote till middag?

Hettan har varit svår, men så kom ett par dagar med molnigt och regn, och igår åskade det rentav. Så nu känns det lättare att andas för både folk och fä. Tack, Gud! 

Coronakrisen fortsätter i oförminskad styrka... några länder försökte lätta på restriktionerna, men fick återta dem efter bara några dagar när dödssiffrorna började att stiga igen. Här i Gullspång har vi bara 12 registrerade (alltså, bevisade genom provtagning) fall och inga dödsfall, vilket jag är oerhört tacksam över. Låt oss hoppas att det förblir lugnt här! 

Vi har hunnit in i juli månad - sommarmånaden framför alla andra, månaden då den långvariga hettan gör folk tokiga. Det brukar synas i statistiken för bl.a. trafikolyckor, skilsmässor, ökat alkoholmissbruk m.m. Stackars människor! När det bara är att hålla sig i skuggan, dricka mycket vatten och inte anstränga sig... eller, ja, det beror förstås också på att man undviker stressande situationer, vilket kanske är lättare sagt än gjort? Jag skall inte döma... kan bara konstatera att jag själv klarat mig så här långt.

Hur som helst, för att bli åtminstone en liten smula kortare, är allting bra på min kant. Nu i alla fall. Jag drabbades av svår tandvärk i förra veckan och fick söka hjälp akut, vilket resulterade i en bortopererad sidotand (vet inte vad de egentligen heter) och en räkning på 1.600 kronor (cirka) som jag fått en månad på mig att betala, tack och lov. De första dygnen efter operationen hade jag rejält ont, men nu känns det mest ömt och jag har slutat ta smärtlindring för att kunna sova. Och redan direkt efter tandläkarbesöket kunde jag tugga normalt... vilket ju är det viktigaste, eftersom jag måste äta regelbundet för att sköta min diabetes.

Vad gäller det som kan hända men inte gör det, handlar det om läsning. Jag har så många böcker på hög, som jag verkligen är nyfiken på... men jag klarar inte av att koncentrera mig på dem, så de får ligga och vänta på bättre tider. Känns synd nu när jag har så mycket tid för just sådana saker... men okej, det är säkert tillfälligt och har med största sannolikhet med hettan att göra. Vi har haft kring +28-30 grader i skuggan så länge att man inte orkar tänka...